{"id":13851,"date":"2026-06-29T08:31:50","date_gmt":"2026-06-29T08:31:50","guid":{"rendered":"https:\/\/www.sagnheimar.is\/?p=13851"},"modified":"2026-06-29T08:32:25","modified_gmt":"2026-06-29T08:32:25","slug":"fongulegar-fjallkonur-fridar-og-frodar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.sagnheimar.is\/en\/fongulegar-fjallkonur-fridar-og-frodar\/","title":{"rendered":"Moli m\u00e1na\u00f0arins &#8211; F\u00f6ngulegar fjallkonur, fr\u00ed\u00f0ar og fr\u00f3\u00f0ar."},"content":{"rendered":"\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><em>..Lengst upp\u00ed dalnum, \u00fear sem \u00e1in kemur fram, situr kona nokkur \u00e1 steini. Yfir h\u00f6f\u00f0i hennar er skrifa\u00f0 \u00cdsland. H\u00fan hefir yfir s\u00e9r svarta kvenskykkju \u00fer\u00f6nga, undir stuttan ni\u00f0urhlut og silfurbelti um sig, \u00feunna sk\u00f3 \u00e1 f\u00f3tum, l\u00edtinn stinnan kraga um h\u00e1lsinn, huli\u00f0 h\u00f6fu\u00f0 me\u00f0 sv\u00f6rtu silki og kvenhatt me\u00f0 silfurskildi. \u00deessi kona hefir me\u00f0 \u00f6llu sorgliga \u00e1s\u00fdnd, sty\u00f0ur vinstri h\u00f6nd undir kinn og horfir upp til himins. Til h\u00e6gri handar standa nokkrar k\u00fdr og bl\u00edna \u00e1 hana, sem \u00feeim \u00fe\u00e6tti h\u00fan a\u00f0 l\u00e1tum og limabur\u00f0i \u00f3venjulig. Hj\u00e1 \u00feeim s\u00e9st \u00feessi yfirskrift:<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><em>Brag\u00f0 er a\u00f0, fyrst baulur \u00feekkja l\u00edka<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><em>a\u00f0 \u00cdsland breg\u00f0ur s\u00ednum si\u00f0<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><em>svoddan nautin kannast vi\u00f0.\u201c<\/em><\/p>\n\n\n\n<p>Svo hlj\u00f3mar l\u00fdsing Eggerts \u00d3lafssonar, n\u00e1tt\u00farufr\u00e6\u00f0ings og sk\u00e1lds, \u00e1 pers\u00f3nugervingu \u00cdslands sem konu, en \u00e1ri\u00f0 1752 samdi hann kv\u00e6\u00f0i sem ber heiti\u00f0 Ofsj\u00f3nir vi\u00f0 jar\u00f0arf\u00f6r Lov\u00edsu drottningar og v\u00edsuparturinn er hluti af. H\u00e9r er um a\u00f0 r\u00e6\u00f0a fyrsta skipti\u00f0 sem \u00edmynd fjallkonunnar l\u00edtur dagslj\u00f3si\u00f0, \u00fe\u00f3 svo a\u00f0 \u00fea\u00f0 heiti hafi ekki komi\u00f0 fyrr en nokku\u00f0 seinna. \u00c1 \u00feessum t\u00edma var r\u00f3mant\u00edska stefnan vi\u00f0 l\u00fd\u00f0i og hugmyndin um a\u00f0 kona v\u00e6ri \u00fej\u00f3\u00f0art\u00e1kn var vins\u00e6lt v\u00ed\u00f0a \u00ed Evr\u00f3pu sbr. hin \u00fe\u00fdska German\u00eda, hin breska Britann\u00eda, hin franska Marianne \u00e1samt fleirum kvengervingum annarra \u00fej\u00f3\u00f0a.<\/p>\n\n\n\n<p>\u00dea\u00f0 var ekki fyrr en sk\u00e1ldi\u00f0 Bjarni Thorarensen samdi \u00cdslands minni, en \u00fear segir svo eftirminnilega:<\/p>\n\n\n\n<p><em>Eldgamla \u00cdsafold,<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><em>\u00e1stk\u00e6ra f\u00f3sturmold,<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><em>fjallkonan fr\u00ed\u00f0!<\/em><\/p>\n\n\n\n<p>H\u00e9r er elsta \u00feekkta d\u00e6mi\u00f0 um notkun \u00e1 or\u00f0inu fjallkona, en kv\u00e6\u00f0i\u00f0 var fyrst prenta\u00f0 1819 og tali\u00f0 er a\u00f0 \u00fea\u00f0 hafi veri\u00f0 sami\u00f0 \u00e1 Kaupmannahafnar\u00e1rum Bjarna um 1802-1811. Fleiri fylgdu \u00ed kj\u00f6lfari\u00f0 eins og J\u00f3nas Hallgr\u00edmsson, Sigur\u00f0ur Brei\u00f0fj\u00f6r\u00f0 og J\u00f3n Thoroddsen. Gunnlaugur Oddsson d\u00f3mkirkjuprestur var fyrstur til a\u00f0 kl\u00e6\u00f0a fjallkonun faldb\u00faningi en hann orti eftirfarandi til Valger\u00f0ar J\u00f3nsd\u00f3ttur biskupsfr\u00faar, \u00ed tilefni biskupsv\u00edgslu eiginmanns hennar Steingr\u00edms J\u00f3nssonar \u00ed Kaupmannah\u00f6fn 1824:<\/p>\n\n\n\n<p><em>R\u00f6\u00f0ulkr\u00fdnt (s\u00e1 \u00e9g) roski\u00f0 sprund<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><em>reifa\u00f0 \u00ed h\u00e9lu mj\u00f6ll;<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><em>hvirfla\u00f0i log um lj\u00f3fa grund,<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><em>leyptra\u00f0i stj\u00f6rnuh\u00f6ll.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><em>Logu\u00f0u lj\u00f3sin \u00f6ll;<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><em>landsma\u00f0r v\u00edg\u00f0ist l\u00fd\u00f0biskup \u00e1 j\u00f3lum.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><em>Fannhv\u00edtum hreykti faldi h\u00e1tt<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><em>fjallkonan sk\u00f6rulig;<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><em>brimskaflar l\u00f6mdu br\u00fa\u00f0i \u00fer\u00e1tt,<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><em>br\u00e1 ei vi\u00f0 frosta rig.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><em>S\u00edzt var h\u00fan sorgarlig<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><em>\u00ed su\u00f0ur\u00e1tt \u00fe\u00e1 sj\u00f3nareldar hvurfu.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><em>Svipa\u00f0a mynd m\u00e1 svo finna \u00ed byrjun Magn\u00fasarkvi\u00f0u eftir J\u00f3nas Hallgr\u00edmsson:<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><em>\u00dati sat und hv\u00edtum<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><em>alda faldi,<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><em>fjallkonan snjalla,<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><em>f\u00f6gur ofan l\u00f6g.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p>S\u00fa mynd sem flestir kannast vi\u00f0 af fjallkonunni birtist fyrst\u00ed seinna bindi Eiriks Magn\u00fassonar og G.E.J. Powell \u00fear sem \u00feeir \u00fe\u00fdddu \u00edslenskar \u00fej\u00f3\u00f0s\u00f6gur yfir \u00e1 ensku. Var \u00feessi mynd ger\u00f0 af hinum \u00fe\u00fdska m\u00e1lara J.B. Zwecker a\u00f0 bei\u00f0ni Eir\u00edks, en Eir\u00edkur l\u00fdsir t\u00e1knum hennar \u00ed br\u00e9fi til J\u00f3ns Sigur\u00f0ssonar 1866 \u00e1 \u00feennan h\u00e1tt:<\/p>\n\n\n\n<p><em>,,Konumyndin \u00e1 a\u00f0 t\u00e1kna \u00cdsland, \u00fev\u00ed hefur h\u00fan \u00edsk\u00f3r\u00f3nu \u00e1 h\u00f6f\u00f0i, sem eldar gj\u00f3sa upp \u00far. \u00c1 \u00f6xl hennar er hrafninn, \u00cdslands einkennilegasti fugl, \u00d3\u00f0ins forni vin og sk\u00e1ldanna eftirl\u00e6tisgo\u00f0, fr\u00e9ttafugl mikill og margkunnugur. Yfir sj\u00f3num fl\u00f6grar m\u00e1r, en yfir brims\u00e6vi t\u00edma og s\u00f6gu berast r\u00fanakefli a\u00f0 landi e\u00f0a upp \u00ed fang konunni, og hefur h\u00fan \u00feegar n\u00e1\u00f0 einu \u00feeirra. \u00deetta<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><em>\u00e1tti svo sem a\u00f0 vera symbolum (t\u00e1kn) b\u00f3kmenntalandsins og s\u00f6gulandsins okkar. Yfir er n\u00f3tt og stirndur himinn og m\u00e1ninn uppi. \u00c1 bak vi\u00f0 eru fj\u00f6ll, tunglro\u00f0in \u00e1 eggjunum.\u201c<\/em><\/p>\n\n\n\n<p>Eftir aldam\u00f3tin 1900 t\u00f3ku Vestur-\u00cdslendingar \u00ed Winnipeg upp \u00e1 \u00fev\u00ed a\u00f0 l\u00e1ta fjallkonuna uppstr\u00edla\u00f0a segja nokkur or\u00f0 \u00e1 \u00feorrabl\u00f3tum. \u00dea\u00f0 var svo \u00e1ri\u00f0 1924 a\u00f0 \u00feeir byrju\u00f0u a\u00f0 l\u00e1ta fjallkonuna koma fram \u00e1 \u00e1rlegum degi \u00cdslendinga \u00fear \u00fati. Sumari\u00f0 1939 kom \u00dej\u00f3\u00f0r\u00e6knisf\u00e9lagi\u00f0 \u00e1 laggirnar svok\u00f6llu\u00f0um Vestur-\u00cdslendingadegi \u00e1 \u00deingv\u00f6llum fyrir tilstillan J\u00f3nasar J\u00f3nssonar fr\u00e1 Hriflu, en J\u00f3nas haf\u00f0i \u00fe\u00e1 hausti\u00f0 1938 heims\u00f3tt Vestur-\u00cdslendinga og kynnt s\u00e9r \u00fe\u00e6r \u00fej\u00f3\u00f0venjur sem \u00fear f\u00f3ru fram. Komu \u00fear fram Vigd\u00eds Steingr\u00edmsd\u00f3ttir sem fjallkonan, \u00e1samt Miss Amer\u00edka, Kristj\u00f6nu P\u00e9tursd\u00f3ttur og Miss Kanada, Ger\u00f0i J\u00f3nasard\u00f3ttur, d\u00f3ttur J\u00f3nasar fr\u00e1 Hriflu, en \u00feetta var \u00ed fyrsta skipti\u00f0 sem fjallkonan kom fram \u00e1 \u00cdslandi og er \u00fev\u00ed h\u00e6gt a\u00f0 segja a\u00f0 Vigd\u00eds Steingr\u00edmsd\u00f3ttir s\u00e9 fyrsta fjallkona \u00cdslands. Svo var \u00fea\u00f0 \u00e1 l\u00fd\u00f0veldish\u00e1t\u00ed\u00f0inni \u00e1 \u00deingv\u00f6llum 17. j\u00fan\u00ed 1944 a\u00f0 Kristjana Geirsd\u00f3ttir Thorsteinsson hlaut \u00feann hei\u00f0ur a\u00f0 vera fyrsta fjallkonan \u00e1 \u00fej\u00f3\u00f0h\u00e1t\u00ed\u00f0ardegi \u00cdslendinga, en vegna slagvi\u00f0ris n\u00e1\u00f0i h\u00fan ekki a\u00f0 flytja r\u00e6\u00f0u s\u00edna. \u00dea\u00f0 hefur veri\u00f0 hef\u00f0 fyrir \u00fev\u00ed a\u00f0 ung og framb\u00e6rileg kona taki a\u00f0 s\u00e9r hlutverk fjallkonunnar h\u00e9r \u00e1 \u00cdslandi, en \u00ed Winnipeg t\u00ed\u00f0kast \u00fea\u00f0 a\u00f0 eldri kona s\u00e9 valin \u00ed hlutverki\u00f0. \u00c1hugavert er a\u00f0 sj\u00e1 h\u00e9r hvernig \u00fea\u00f0 gamla m\u00e6tir \u00fev\u00ed n\u00fdja, \u00ed Amer\u00edku er birtingarmynd hins gamla \u00cdslands a\u00f0 finna \u00ed fjallkonunni, en \u00e1 \u00cdslandi er fjallkonan t\u00e1kn hins unga l\u00fd\u00f0veldis.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>..Lengst upp\u00ed dalnum, \u00fear sem \u00e1in kemur fram, situr kona nokkur \u00e1 steini. Yfir h\u00f6f\u00f0i hennar er skrifa\u00f0 \u00cdsland. H\u00fan hefir yfir s\u00e9r svarta kvenskykkju \u00fer\u00f6nga, undir stuttan ni\u00f0urhlut og<\/p>\n","protected":false},"author":10,"featured_media":13852,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[53],"tags":[],"class_list":["post-13851","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-frettir-2026"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.sagnheimar.is\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13851","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.sagnheimar.is\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.sagnheimar.is\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.sagnheimar.is\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/10"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.sagnheimar.is\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=13851"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.sagnheimar.is\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13851\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":13855,"href":"https:\/\/www.sagnheimar.is\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13851\/revisions\/13855"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.sagnheimar.is\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/13852"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.sagnheimar.is\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=13851"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.sagnheimar.is\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=13851"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.sagnheimar.is\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=13851"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}